Denna låten fick mig på bättre humör idag. Har ni inte röstat? GÖR DET!

Likaså gjorde min älskling ♥

Visst är det konstigt att en del människor får en att falla handlöst gång på gång? Fast att man rustar för strid och klär sig i gåsafjädrar så är man än dock inte immun. 

Vad gör man när det är en person i ens vardag? En person som man är mer eller mindre beroende av? Hur hanterar man det?

Det funkar inte att låta tårarna rinna... klumpen i magen försvinner inte... det blir inte lättare att andas...  

Vad gör man? Konfronterar? Jo. Men när det inte fungerar?

Jag såg fram emot detta. Det skulle bli kul. Motivationen var på topp. Nu, för var dag som går... så ebbar den ut allt mer. Resultatet? Skit... Vem drabbas? Jag. Jag och ingen annan. Kanske är jag extra känslig, kanske tar jag åt mig för andras snedsteg, kanske... ???? 

Jag,

Mikaela Hutzelmann - Persson,

var

SPONTAN

hela 

lördagen

!

Det ni... har nog inte hänt sedan... länge tillbaka. Och vet ni, det var inte så farligt att inte vara slav under almanackan. Började med att jag spontant bestämde mig för att följa med till Louisiana efter mycket velande fram och tillbaka. MYS, var hela familjen + mormor. Strålande solsken. Picasso. Pölse. En vimsig pappa. BIB. Skratt och kärlek. Wunderbart! Tillbaka på svensk mark åka jag hem till farmor och hälsade på, satt och pratade länge länge utan att känna stress. Möte upp därefter upp Marcus och sedan stack vi och handla käk. Klockan kvart över 12 bestämde vi oss för att dra ner i stan och FESTA. Efter 6 månaders hemma-mys. Hoppade ur myskläderna och i partystassen (M fick t.o.m låna en (herr)skjorta av mig hahaha) och så drog vi ner i stan. Och sedan festade vi... ja fy bubblan alltså. Vi festade som om det inte fanns någon morgondag, som om vi var 14 år. Men kul hade vi! Mindre kul att vakna upp igår dock. Fy fan vad vi mådde...

Jag tror det är våren som får mig att slappna av lite.

Jag förstår inte varför jag mår så kasst. Jag kan liksom inte sätta fingret på hur jag mår, är liksom trött, hängig, ont i magen och illamående om vart annat...

Jag vet visserligen liiiite av anledningen till det... Slarvat en del med maten på sistone och då blir det såhär men jag har bara inte orkat. Antar att jag blivit lite bortskämd av Marcus, mamma och pappa. 

Imorse brände jag mitt ringfinger och  mitt långfinger i plattången, AJ AJ AJ vad ont det gjorde. Så nu är mina fingerspetsar helt spruckna och hårda. Nästan som om man doppat dem i stearin. Om man ska utföra en brottslig handling är det nog efter att ha bränt fingerspetsarna på plattången så kan de ej få fram fingeravtryck! Hihi.

Ungefär vid denna tidpunkten förra året körde jag nedcabbat för första gången 2010. Kanske borde ge mig ut på en tur i helgen, det ger positiv energi! Första cabbeturen! Tips....  

 Nja....

Jag har ju upplevt godare morgonar i mina dagar... Och nätter... Drömt jättemånga konstiga drömmar inatt. Och framför allt nu i morse, hoppar från det ena till det andra. Drömde att något stulit ett porträtt av mig och använt i reklam syfte. Att jag hade besök i min lägenhet och att saker och ting bytade plats hela tiden och att det helt plötsligt var stökigt trots att jag precis städat. Som om det var någon där liksom och jag kände den där krypande känslan längst med ryggraden ni vet?

Vaknade av att det brände på ryggen, jag var verkligen kokhet och min puls dunkadunkadunka i 190. Det sista jag drömde... var nämligen... att jag hittade en liten pojke (som dykt upp tidigare i min dröm). Så jag följde efter honom en bit till hans hus för att se vart hans föräldrar befann sig... En hade hängt sig och en hade skjutit sig i huvudet. Så jag tog pojkens hand och började gå däifrån samtidigt som jag ringde 112.

Sedan vaknade jag.

Varför drömmer man så här knäppt? Vad betyder det? Jag skulle vilja veta... Jag brukar drömma mardrömmar men detta var liksom inte av samma slag som de brukar vara. Denna var mer... en sådan som gav en kalla kårar... 

  I Love You ♥

Jag känner mig fortfarande inte helt kry, litar inte tillräckligt på min kropp för att jag ska bege mig till skolan hela dagen så det får bli hemma-plugg idag. Vilket känns trist för idag skulle vi prata om etik under en workshop bland annat och de brukar vara otroligt givande. 

Nåväl.. Däckade i sängen igår, min älskling kom med coca cola (måste ju finnas något bra med att vara magsjuk) tog några sug (dricker alltid med sugrör) och sedan sussade jag gott. 

Vaknade klockan 7 och tänkte, fortsätta sova eller gå upp? Gick upp, kände efter och insåg att nej... jag vågar inte... så gick och la mig igen och har sedan dess legat och läst lite. Jag tycker om att gå upp lite tidigare så att man kan unna sig att bara läsa en skvallertidning eller en bra bok innan man sätter igång med plugget. Det känns lyxigt!