Ett minne för livet. Miami - spontant - för evigt. 

"Miami Ink, wohooo! Ta ett kort på oss Micki!"

  "Määääh, kan vi inte gå in? Vi kanske kommer med på TV, hoppas inte så som vi ser ut..."

"Ska vi, ska vi inte, KOMSI KOMSI"

Och utan att veta hur det egentligen gick till så satt jag där och "skrev in mig". Man kan inte vara på Miami Ink utan att komma ut med en tatoo enligt min mening, och så gjorde jag det. Natti "Oh men Micki, nu kommer Mats tycka att jag är oansvarig, jag har ju ansvaret för dig!" Så söt!

   Nervööööös! Vad ska pappa säga? Och mamma? Och tänk om jag får hepatit eller HIV??! Äsch, skit samma! Nu köööör vi! Andas... andas.... aaaaandas....

  Natti studsade runt som en studsiboll - "E du nervööööös Micki?? Jag är!" Bella - "Alltså Micki, tänk att du har en tatuering från Miami Ink snart, så cooolt" Fredde - "Hur mår du Micki?"

  Några minuter och sedan var jag märkt för livet.. Spontant.. javisst! Älskar den, ÄLSKAR den. Har inte ångrat den en sekund. Den är en del av mig, och nej, ingen alkohol inblandat!

  Mickis, kan tyckas ego. Men den sitter ju på mig och jag kommer alltid att vara Mickis. Den har en historia.. och vet man den så förstår man också att den inte är så ego.. 

  Ser ut som ett mongo men va fan. Jag var lycklig & adrenalinstinn, jag var nygaddad, jag var i MIAMI på väg till Key West med mina kära kusiner och Fredde... Ni kan inte klandra mig.. ;) Jag bjuder på dessa kioskmongobilder bara för att de gör mig så GLAD!  

Bara för att jag gnisslar tänderna och är allmänt stimmig i sömnen så har han börjat låsa in mig i mitt källarförråd om kvällarna... Jag hoppas på att han somnar före mig i natt så att jag åtminstone kan få sova på soffan.... 

;)

Känns bra får jag säga! Jag och M bestämde oss för en liten promenad, slutade med milen! Nu är det dags att bita ner naglarna... till  en norsk skräckfilm... 

Tråkig? Jag? Näee! Jag börjar ju dagen med en shot. Inte lika effektivt som vodka men nog blir man pigg alltid ;)

Idag är jag uppe med tuppen (eller båttutorna). Den här omställningen från vintertid till sommartid är rätt jobbig för en morgonpigg människa som jag. När man går upp är det liksom mörkt... Men det vänder snart! 

 Här kommer jag att spendera min dag, med undantag för en avstickare till gymmet. Som ni ser har jag gjort om kösbordet till ett skrivbord, här ska det skrivas! 

Fick min böcker idag. Mitt hjärta slog en frivolt av glädje! Helgen är räddad, eller ja... reflektionspappret är räddat. Jag hade nog kunnat hitta ett annat tidsfördriv om jag ej haft det att knåpa ihop! 

Så sugen på något gnaskigt att jag håller på att döööö. Efter denna veckans spänningar och oro så vill jag liksom bara sätta mig ner med nått smarrigt och skriva tills fingrarna glöder. Men det vore ju så dumt... nu när resultatet äntligen börjar komma och magrutorna börjar bli allt mer definierade.... DAMN! Störigt!  

  Värt väntan!!!!

  Godkväll!

Nyss hemkommen från Landskrona, gud vilken deprimerande stad! Men jag fick tag på en av de böckerna jag behöver! :-) Och för det tackar jag Emilia, hon som frågade om jag ville följa med på en tur. Jag är lite lätt panikik över att jag inte fått hem de böckerna jag behöver DENNA veckan... Så mycket strul. Så jag hoppas att de kommer imorgon. Nu har jag i alla fall EN. Ett framsteg! 

Nu när jag kom hem till min lilla lya så kände jag bara... Hur mycket skulle jag vara beredd på att betala i månaden för att ha en privatkock? MYCKET! Nu har jag förvisso nästan det men som idag när jag inte ska träffa min PV så måste jag ju laga mat själv... Så skönt det varit om man haft en privatkock i telefonboken då som man kunnat ringa in. Men men... det är bara att hugga tag i grytorna och låta fantasin flöda... 

Lite mat i min mage så kanske till och med jag kan bli trevlig?