Dagarna denna veckan flyter ihop som ett töcken. Jag har inte hunnit sitta ner och andas många sekunder. Inte hunnit känna efter. För ens idag. Jag trodde att det var "fel" på mig för att jag inte gråtit sedan i söndags. 

Jag har bara inte haft tid att känna saknaden. 

Nu kom den.

Som en box i magen.

Jag vill ha min vovve tillbaka. 

   Om än bara för en liten stund... Jag vill gosa in mig i hans lena päls och bara vara Micki...