Idag blev jag inte väckt av mitt alarm. Nej nej.. Jag blev väckt av hjärtskärande  "HJÄLP MIG, HJÄLP MIG". Yrvaken som man är tar det ju ett tag innan hjärnan kopplar, får på mig lite kläder och går  ut på balkongen. Tittar ner på gatan. Ingenting. I huset mittemot står en gammal skröplig dam och, vad jag tror, tittar ner på gatan. Sen går hon in. Vid det här laget står det människor på i stort sett alla balkonger  i hela gatan och tydligen var det någon som sett där här damen skrika. Lite obehagligt för om hon nu verkligen behövde hjälp så kunde vi ju inte längre kommunicera med henne eftersom hon försvann in igen. 

Men hon lyckades i alla fall bra med att få upp folk ur sängen. Gärna 30 minuter senare nästa gång tack.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag kände att det behövdes en nystart. Positivt tänkande efter sommarens knasiga tankar. Så därför börjar jag hösten med en ny sida. En del inlägg har jag velat spara, därför har jag flyttat över/kommer flytta över dem.  LÄNK TILL MIN NYA BLOGG ...

Rock'n Blue     Jag behövde en ny svart skinnjacka. Så nu hänger det en sådan som ovan (fast i svart då) i min garderob. Mitt andra skinn i höst. Den är lite stor men jag tänkte att man ska få plats med en tjock tröja under. Dessutom hade de b...

Förra veckan satt vi och pratade om sjukdomar. Och jag är aldrig sjuk, på riktigt, sist jag kan minnas att jag var sjuk var efter nollningen. 40 graders feber och en riktig dunderförkylning. Annars brukar jag hålla mig frisk. Blir jag väl sjuk är det...

Paolo Nutini, sprängande huvudvärk, mysdress, arbetsrätt upp över öronen, kaos i kolan. Kanske dags för ett varmt bad och lite Pretty Little Liars? Snart dags att ladda för jobb, sen hem och sova, vakna frisk och pigg, för imorgon är det fredag och d...